fredag 29 juli 2011

Space docking

Det mjuka samtalet:
Det är rätt mycket blod alltså, är det okej om jag fotar?
Du...
Jag tror att Kate Bush har en ond crush på mig.
Vem?
Kate Bush! Tror du att Kate Bush har en crush på mig (luktar jag finesse)?
Vars får du det ifrån?
Hemifrån.
Vem är Kate Bush?
Vem?
Är det sådan där passion lidenskap eller är ni vänner bara?
Kate Buske?
Vad är det?
Det är när man har ont hela tiden som en okontrollerad blödning i snoken.
Eller så är det en vän, det är rätt vanligt (läs tråkiga prylar). Det brukar typ gå ut på att man ber den andra slå en med en brödkavel när man porkar så att man känner något, bara något lite vadsomhelst.
Man pratar om Kina äger Usa och konst.
Eller så tänker man på den man lider av medan polaren sätter på, det kan ju också funka.
Med Kate B.


Sänk mig som slagsmålsskeppet Potemkin, ba plums. Som sadosex.
Man kommer inte undan här in zombietown. Running up that hill osv.
Hot lunch va.
Fast idag var pelletsstaden ovanligt öde, något med elen i hela området, åska som brakade som bomber, inte en enda människa syntes till, eller de få man såg packade snabbt in i sina bilar och körde iväg: wrooom.
Så vi bestämde oss för att gå in i det övergivna Folkets hus och vara irrationella. 
Typ duscha, virra runt, splitta på oss, leta efter Jason. Men inte ens han verkar orka hänga i Malmberget.

I fylledimma med yxa, maraccas och gitarr eller invirad i plast fastknuten i en stol.
Jag är Laura Palmer nu va.
(unz unz)
Vem?
Är det obekvämt?
(unz unz unz)
Ja det är skitbra.
(bordet knirkar oroväckande)
Du blöder.

Hörde jag någon hosta Jane Austen eller var allt bara en ond mardröm?
Working at the hogwash.
Landet av saga. Och brun sås?
Vår samtid:
Poesi som börjar med jag i varannan mening.
Interglactic born of fabric.

Fraktal lob.
Se hur jag faller ned i ravinen (malmburger), drar svärdet, dräper le Balrog, och sen ligger där 1 km under jord och åldras.
Ligger där och blänger medan alla goes about med sin skit där ovanför.
Och när jag finner det lämpligt återkommer jag upp till ytan igen (jag jag jag). I will re emerge/appear som oslagbar vit trollpacka med stav. Ingen jävel ska sänka mig. 
Som Kill Bill minst.
Alla goda dagdrömmar blir verklighet och man får precis det man vill ha and man likes it. Kill Bill minst asså.

Det ringer i örat.
Hallå?
Löv:
Man tänder och släcker hoppet ba på av på av på av som någon som maniskt fipplar med en lampknapp ba på av på av ända tills någon inte orkar längre.
Och det blir mörkt.

Blir det aldrig bra?
Jo, på teve.
Har Kate Bush gjort en låt som heter Diarrhea?
Nej, tror inte det.
Hur mycket näring innehåller ett paket nudlar?
Jag har varit död i sex år.
Tror du på jultomten?
Hur mycket sex innehåller ett paket gnagmorötter, vahetere sådana där dvärgmorötter utan näring?
”Ni har en fantastisk porrindustri”.
”Ni borde åka på turné till Albanien”.

Det mjuka ljudet.
Som att prata med en smoothie ungefär. En slushie i örat.
”Jag har varit full sedan åttiotalet”.
Som en stavmixer i örat.
Är det skönt?
Snigel i örat.
Tja, det är som att bli knullad av en stavmixer ungefär.
Tourettes.
Schönt.
Men då var det ju det där med lidenskap och motsats.
"Hellre en blender i analen än en massa skit i skogen?"

Fint när någon trots all skit man hoppar runt i med smink och tights och skråla till Carola och spela yxa osv. När den ändå vill sova tätt ihopslingrad med huvudet inborrat i ditt hår och så. När man vaknar med någons klappiga händer på sin mage.
Bra med lite verklighet ibland.
/Anal cunt

Inga kommentarer:

Hat

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.