You guys

Det är typ kanarieöarna här (kanariefågel).
Det är nu man säger: Aj - något/n bet mig!
Man dricker jordgubbssaft.
Man aktar sig för motorcykelmän i skogen.
Den där soffan ser dyr ut.
Och plötsligt är det en massa grannar överallt som tänker: jah hah ja där är hon i år igen och vad ska hon föreställa nu da? Häxa?
Och män som ba: I reclaim you. Och män som spelar banjo. Och det ligger en psykisk dimma från nordväst över nejden. Man sväljer ner en klump i halsen och steker sin lilla falu på grillen. Alla sväljer klump och grillar gris just i detta nu va, sköljer ner med lite shiräzz...
Pinschern ligger som en skogaholmslimpa i gräset och bökar.
P1 ba: bla bla Lars Wilks och mig själv...

Jaja. Suck.
Ibland känner man sig som ett litet Beckomberga där folk bara dumpar sin förvirring.
Men hold on!
Om man nu känner sig olycklig och oglad och allt annat på skitskalan trots högtryck så har jag ett par överlevnadstips som jag praktiserade idag.
Like so:
Tänk intensivt på björn som tuggar på dig nam nam och gå därefter ut i skogen (utan mobil).
Gå ba rätt ut i skogen i flera timmar. Jag lovar, du tänker inte på annat än bear, det finns ingen plats för grubbel om livets orättvisor när man leker Grizzly man.
Mindfuckness.
Så kan man därefter piska matta - jävligt effektivt.
Så kan man avsluta med att säga goth gothigothgoth högt för sig själv ett par gånger.

Och.
Man behöver inte vara vampyr för att kunna läsa andras tankar, det är rätt lätt.

Man ska veta sin plats också, det är ganska lätt.
Men asså hörru Stockholm!
Jag är ingen luhser!
Jag förstår att det kan verka så, men nej. Jag tar fan inte det tåget. No, sir.
Jag drömmer fortfarande om att bli stjärna, hjälte och lära mig ryska och kärlek och skriva roman och göra revolution - rädda världen och skitbra teater.
På ett sånt där tonårigt sätt.

På ett kollektivt sätt hörrni fan!
Man kan väl inte ge upp nu.
Har bara fått en jävla smäll, det går väl över?
Eller?

Är du klar nu?
Ja det är jag.
Woman of the yör
/Dimitrij